Stödstrumpor hur de fungerar och när de gör som mest nytta

Stödstrumpor har gått från att vara något som mest förknippats med sjukvård till att bli ett naturligt hjälpmedel för många i vardagen. De kan minska svullnad, förebygga åderbråck och reducera risken för blodpropp i benen genom ett kontrollerat tryck längs underbenet. Rätt val av strumpa, storlek och kompressionsnivå avgör hur bra effekten blir.

Vad stödstrumpor är och hur de påverkar kroppen

En stödstrumpa är en elastisk strumpa som ger ett graderat tryck från ankeln och upp mot knät. Trycket är högst vid ankeln och minskar sedan stegvis. Syftet är att hjälpa blodet tillbaka upp mot hjärtat och motverka att blod och vätska samlas i underben och fötter.

Skillnaden mellan vanliga strumpor och stödstrumpor ligger just i det graderade trycket. Vanliga strumpor kan sitta åt, men de fördelar inte trycket på ett kontrollerat sätt. En bra stödstrumpa:

– minskar svullnad i fötter och ben
– lindrar känslan av tunga och trötta ben
– förebygger åderbråck
– minskar risken för blodpropp, till exempel vid längre resor
– kan göra att muskler återhämtar sig snabbare efter aktivitet

Trycket mäts i mmHg (millimeter kvicksilver), samma enhet som blodtryck. För vardagsbruk används oftast kompressionsklass 1, ungefär 1121 mmHg. Den nivån passar personer som är i övrigt friska men besväras av svullnad, trötthet eller vill förebygga problem.

Medicinska kompressionsstrumpor med högre klasser (klass 2 och uppåt) räknas mer som ett medicinskt hjälpmedel. De ska alltid väljas i samråd med läkare eller annan vårdpersonal, särskilt vid kända cirkulationsproblem eller diagnostiserade åderbråck.

Vem som har störst nytta av stödstrumpor

Många tänker på äldre eller svårt sjuka när de hör ordet stödstrumpa. I praktiken kan nästan alla vuxna ha nytta av dem i vissa situationer. Några grupper märker oftast en tydlig skillnad:

Personer som står eller går mycket
Jobbar du inom vården, i butik, på lager eller som frisör? Då belastas benens vener hårt under dagen. Stödstrumpor hjälper venerna att orka transportera blodet tillbaka upp, så att benen känns piggare framåt kvällen.
För den som ofta får svullna vrister efter en arbetsdag kan regelbundet användande göra stor skillnad.

Personer med stillasittande arbete
Vid kontorsarbete sitter många långa pass utan att röra benen särskilt mycket. Blodflödet blir långsammare och vätska kan samlas i underbenen. Stödstrumpor kan minska svullnad och domningskänsla och är ett enkelt sätt att avlasta cirkulationen, särskilt ihop med kortare bensträckare under dagen.

Resenärer vid längre resor
Långa flyg- eller bilresor innebär ofta många timmar i samma position. Då ökar risken för blodpropp, särskilt om du är över 60 år, röker, nyligen opererats eller har annan känd risk. En stödstrumpa i klass 1 kan, tillsammans med rörelsepauser och god vätsketillförsel, minska den risken rejält.

Gravida
Under graviditeten ökar blodvolym och vätskemängd i kroppen. Hormoner gör dessutom venväggarna mjukare. Svullnad, tyngdkänsla och begynnande åderbråck är därför vanligt. Stödstrumpor rekommenderas ofta redan tidigt i graviditeten, både för att lindra besvär och för att förebygga framtida problem.

Aktiva personer och motionärer
Vid löpning, promenader eller annan träning kan kompression ge en stabilare känsla i vadmuskeln, bättre blodflöde och ibland mindre träningsvärk. Många använder stödstrumpor eller sportanpassade kompressionsstrumpor under eller efter passet för att påskynda återhämtningen.

Har du kända cirkulationsbesvär, diabetes med fotproblem eller misstänker kärlsjukdom? Då är det klokt att rådfråga läkare innan du börjar använda stödstrumpor regelbundet.

Så väljer och använder du stödstrumpor på rätt sätt

Effekten beror på om strumpan sitter rätt och har rätt tryck. En felaktig storlek kan ge för hårt eller för svagt tryck, eller skapa veck som skaver.

Välj rätt storlek
Utgå oftast från skostorlek, men titta gärna även på storlekstabell där vad- och ankelmått anges. Mindre avvikelser spelar sällan stor roll så länge trycket är som högst vid ankeln och avtar uppåt. Strumpan ska sitta stadigt men inte orsaka domningar eller smärta.

Välj material efter behov
Olika material har olika fördelar:

– Bambu: mycket mjukt, andas bra och minskar risken för lukt och fotsvett
– Bomull: slitstarkt, tål frekvent tvätt och vardagsanvändning
– Ull: varm och behaglig vid kallare väder eller om du fryser om fötterna
– Nylon/tunnare material: diskretare look, passar bra till finbyxa eller kjol

För den som är extra känslig kring tårna finns tålösa varianter eller modeller utan tåsöm. Vid bredare vader är det klokt att välja modeller med extra benvidd för att inte strumpan ska skära in.

Ta på och använd dem rätt
Några enkla riktlinjer gör stor skillnad för både komfort och funktion:

– ta på strumporna på morgonen innan benen hunnit svullna
– jämna ut tyget noggrant så att inga veck uppstår
– vik inte ner skaftet strumpan ska sluta ett par fingerbredder under knävecket
– använd dem under hela den period du belastar benen mycket, till exempel under arbetsdagen eller under hela resan

Att ha flera par att växla mellan underlättar. Då kan strumporna tvättas efter varje användning, vilket gör att materialet återfår sin ursprungliga elasticitet och behåller sin kompression längre.

Skötsel för längre livslängd
Regelbunden tvätt förlänger strumpornas livslängd. Elastiska fibrer mår bra av att få starta om. Följ alltid tvättråden, men många stödstrumpor klarar maskintvätt på normal temperatur. Undvik starka sköljmedel som kan påverka elasticiteten negativt.

När det är dags att byta
Om strumpan känns lösare, glider ner eller har tappat sin form, har kompressionen ofta minskat. För daglig användning kan det vara rimligt att byta ut strumporna efter några månaders flitigt bruk, beroende på material och hur ofta de tvättas.

För dig som vill ha ett brett urval av modeller, material och kompressionsnivåer till både vardag, resa och arbete finns många alternativ hos strumpboden och på strumpboden.com.